Domesticeringen av hundar kan ha börjat så tidigt som för 100 000 år sedan då människan levde i ett jägar- och samlarsamhälle. Från att ha tagit hand om vargungar har vi avlat fram olika hundraser efter olika användningsområden och behov. Från början användes hunden troligen främst till jakt och som skydd men även som sällskap och kanske till och med som mat. När vårt samhälle övergick från jägarsamhälle till jordbrukssamhälle avlades hundar fram speciellt för till exempel vallning. Idag används hunden till nästan allt som kan tänkas. Från att assistera blinda personer och polisen i sitt arbete till att vara utställningsexemplar och uppträda på shower. En tämligen nytt användningsområde är för diabetessjuka – hundar som tränas för att känna lukten av sin människans låga eller höga blodsocker.
Exakt när och hur katten domesticerades har varit svårt att utröna men bevis finns för att katten har levt med människan i nästan 10 000 år. Det började i Turkiet, Irak och Egypten. Relationen mellan katten och människan var från början troligen rätt praktisk. Katter var ett perfekt sätt att hålla möss borta. I Egypten kom katterna så småningom att bli dyrkade som gudar och ett 2 200 år gammalt tempel helt dedikerat till en kattgudinna har grävts ut i Alexandria i Egypten. Spridningen av tamkatten till större delar av Asien och Europa tog fart ganska snabbt via karavaner och skepp. Den första tamkatten kom till Norden under tidig järnålder och sagor om katter finns även i fornnordisk mytologi. Under medeltiden blev katten vanligare då större städer och tätare befolkning drog till sig mer möss.
Människans bästa vän eller delikatess
Idag har hunden minst sagt olika betydelser i olika delar av världen. I Europa och Nordamerika spenderar vi ofta tusentals kronor per år på våra husdjur och ser dem som en självklar del av familjen. I vissa delar av Asien, till exempel Kina och Kambodja, ses hundar som ett delikat val av kött och kan vara ganska vanligt förekommande vid matborden. Trots det är det också vanligt att ha hundar som husdjur. I hinduiska länder som Nepal har hunden en helt egen dag. Då matas alla gatuhundar. De får också blomkransar runt sina halsar och ett rött pulver i pannan som ska representera lycka och välgång. Alla andra dagar är hunden dock inte så omhändertagen i Nepal och landets allra flesta hundar lever på gatan.
Synen på katter i Europa
Från och med medeltiden har synen på katter som bruksdjur varit gängse runtom i europeiska länder. I Sverige idag är det sällan man har katten till annat än sällskap. Detta påverkar naturligtvis hur man ser på djuret. Man kan observera hur symboliska skildringar av katter i folksägner och mytologi som beskyddande, goda eller som gudafigurer från förr skiljer sig ganska starkt från hur de brukar representeras idag. I exempelvis nutida barnlitteratur kan man se hur katter har fått en mindre omhändertagande och mer egoistisk personlighet. Detta har möjligen att göra med att katten inte längre är ett nyttodjur, utan ett sällskapsdjur och en mer skämtsam ton kan på så vis användas i kattrepresentationer i kulturen. Det är en symbolism som alltid förändras.
Synen på hunden förändras – från rovdjur till tamdjur
Alla hundar stammar från början från vargen, det vet nog de flesta, men vad har det här gjort med synen på hunden i kulturen? Det går att se vissa drag från och med att hunden domesticerades och fram till idag och det är något som fortfarande är i förändring. När vargen ännu inte hade utvecklats till en tamhund såg man den över hela världen som ett rovdjur och helt enkelt en fiende. Det går att se grottmålningar där vargar framför allt avbildas i situationer som innebär fara för människor, där man försöker göra sig av med hotet genom att döda vargen. I takt med att hunden började förfölja människors bosättningar, och med tiden utvecklades till ett tamdjur, kom denna syn att förändras och det ganska drastiskt.
Fenrisulven
I och med att de första vargarna blev tama och hunden började utvecklas till ett domesticerat djur kom också synen på den att förändras i mytologi och sägner. I den nordiska mytologin finns det också att bevittna hur förändringen från varg till hund metaforiseras i den jättelika vargen Fenrisulven, som asagudarna kämpar med att pacificera. Vissa forskare tolkar dessa berättelser som symboliserande av människans kamp med att tämja vargen och på så vis, symboliskt, vinna över naturen. Ända sedan vargen och katten lämnade sina vilda tillstånd och förändrades till människans fördel, har de alltså avbildats och setts på med en rad olika bilder och föreställningar. Än idag har vi många mytologiska föreställningar av katter som sluga och hundar som något dumma – något som inte är särskilt vetenskapligt, det heller.
